Post-Kupén

Det här är "järnväg@r!"s insändaravdelning dit du kan skicka egna inlägg, frågor,
synpunkter etc på allt som har med järnvägshobbyn att göra.

Uppdaterad, senast: 2005-07-12.

Hej! Finns det någonstans skrivet i lagen om järnvägar att marken där gamla spår har lagts ned skall återgå till markägaren? Eller var kan jag hitta sådan info? tacksam för svar!
Åsa Jakobsson <asa.jakobsson@regionmuseet.m.se>
Adress: Hovslagareg 3C, Postadress: 29154 Kristianstad Telefon: 044-136156
Tisdag, 17 August, 2004 kl 10:21:22 (MEST)

Vad var orsaken till olyckan i Ställdalen 1956? Under min tid på SJ under tidigt 1980-tal visste jag detta, men har glömt. Tvistar trots detta med en bekant. Tkl-miss, förarmiss eller mix av dessa? I ett radioreportage lär enligt min bekant tkl eller motsv i Ställdalen försökt att hinna lägga om södra utfartsväxeln för det södergående godståget. Om nu det södergående tåget passerade Ställdalen under det att personalen där uppenbarligen visste att rälsbussen lämnat Kopparberg, varför kuta till växeln?? Jag har för mig att tkl Kopparberg missade tåganmälan? Tacksam för belysande svar gärna med lästips. Lars Ekman f d lokförare vid SJ
Lars Ekman <ekman.advokatfirman@telia.com>
Adress: Box 126, Postadress: 872 23 KRAMFORS
Lördag, 01 November, 2003 kl 18:00:45 (MET)

Söker ritningar på lok. Elektriska, diesellok, motorvagnar, dressiner, ånglok mm. V5, Da, Du, T21, T44 mm mm. Finns det någon som har en "massa" ritningar? på CD-rom exempelvis? Söker för modellbygge.. Maila mig om du har!
Tord Hökenström <hokenstrom@hotmail.com>
Adress: Östergården, Postadress: Gärds Köpinge Telefon: 044-
Torsdag, 05 December, 2002 kl 12:50:16 (MET)

Vi kan inte lagra timmer hur länge som helst och Fryksdalsbanan är betydelsefull för transporten av timmer när vi ska klara av svackorna.

Enligt mitt förslag om nu NOTNÄS sågverk anammar befolkningen i Sunne och låter Torsbyborna få problemen, så slipper Banverket bygga ett provisorium i Badabruk.

Fyra ton dispens finns, men varför vågar sig inte WEDASKOG på Torsbypolitikerna som stoppar godstrafiken.

Det finns inget generellt förbud mot godstrafik på Fryksdalsbanan mellan Sunne och Torsby har jag gång på gång hävdat samt via intyg från Banverket och länstyrelsen.

Varför vaknar inte de fyra riksdagsmännen från bygden till liv vid "katastrofläget" och begär en förklaring av gd Bo Bylund Banverket?

Det stämmer att axeltrycket är sänkt från normala 22,5 ton till 18,5 ton och det gör det mer intressant för kunderna om begärde dispens.

Banområdetschef Lars Schyllander Karlstad har lämnat dispens enligt kommunikationsdirektör Klas Jansson på länstyrelsen daterat 9906.

Det har uppstått en debatten efter debatterna om timmertransporterna från Ryssland, som landar på stationsområdet, mitt i Sunne, och som leder till en kraftigt ökad tung trafik genom tätorten.

Närboendet i Sunne kommer nu vända sig till miljökontoret för att pröva skillnaden på miljöbalken i Torsby och Sunne.

Poängteras bör tilläggas att ingen av närboende i Sunne vill hindra virkets fortsatta framfart till Torsby.

Om det blir avslag hos Banverket, så får virket ännu en stund lastas om i Sunne till regeringen löst problemet via miljöministern.

Banverket beviljar sig själv dispens för underhållståg, men här handlar det om enstaka transporter säger Ulf Gustafsson, vilket jag som brevskrivare tycker är märkligt att inte Tåg AB kontaktar Banverket för att få dispens eller rättare sagt SJ som de är underentreprenör åt.

Torsby tillhör det förmånligare mål 6, och det finns en uppfattning hos ickeexperter om att det borde gå att utverka ett EU-stöd till järnvägen med tanke på all skog som finns i norra Värmland, trafiksäkerhetssapekten på vägarna och miljönhänsynen.

Timmertransporterna ger Fryksdalsbanan ett mycket värdefullt ekonomiskt tillskott till Sunne, men samtidigt medverkar avlastningen av timmer vid järnvägsstationen och pålastningen av sågade produkter i Brårud till oönskad tung trafik genom samhället.

Det vore bra om nu Moelven-WEDASKOG en gång för all framtid, tar dö på myten om att Fryksdalsbanan är dålig norr om Sunne.

Vi väljer tåget på grund av kostnads- och miljöskäl. Det är också betydligt lättare att få ett tillmötesgående nu, när det gäller järnvägstransporter, än tidigare. Samtidigt är vi medvetna om den problematik som trafiken för med sig i Sunne, säger Göran Vikman.

Järnvägstjänstemannen som är anställd vid Banverket - Jag önskar mitt namn som pseudonym.

Det finns ytterligare material att Banverket tillåter dispens.

Hälsningar E.S Alvarsson

Ursprungligt meddelande
Från: Klas Jansson Till: Sverre Alvarsson
Datum: den 8 juni 1999 08:23
Ämne: SV: 990610-0531 Klas Jansson trafikansvarig för LTA-medel

Hej Sverre.
Jag har talat med Lars Schyllander om Fryksdalsbanan. Hans besked är att om det finns någon som är intresserad av att köra tunga transporter på banans norra del, så bör man höra av sig till Banverket för att se hur ett sådant trafikupplägg kan lösas praktiskt.

Det verkar väl vettigt?

Mvh Klas Jansson
E.S.Alvarsson <fryksdalsbanan@telia.com>
Telefon: 070 356 8145
Söndagen den 31 december 2000 kl 19:57:19 (MET)

Vad är ångkraftdrift?
I ett gammalt ex av Västmanlandstidning hittade jag en uppgift om att SJ provat ångkraftdrift på en ny elektrifierad bana. Vad är ångkraftdrift? Ånglok med strömavtagare på taket och en doppvärmare i ångpannan?

Helmut Maripuu
Tisdagen den 14 november 2000 kl 15:31:24 (MET)

Återigen har persontrafiken fått ett nådaår
på grund av Värmlandstrafiks agerande dan före midsommarafton. En Torsbybo som ringde NWT:s jourhavande reporter och ville ha stopp på miljonrullningen: Sätt in bussar i stället, säger han.

Åker denna anonyma Torsbybo järnväg eller landsvägsbuss, så han är part i diskussionen eller kanske representant för Vägföreningen eller något bilföretag som säljer lastbilar eller bussar?

Uppringaren till NWT:s reporter är tydligen en part i bilindustrin. Därför är han anonym och vill stoppa dyr tågtrafik och inte ser på Fryksdalsbanans långsiktiga planering, alltså sätt in billigare bussar i Fryksdalen som är "en lösning på kort sikt".

Värmlandstrafik satsar fem miljoner kronor extra om året enbart för att hålla igång tågtrafiken på Fryksdalsbanan, men bolaget glömmer alla satsade (kanske 50 miljoner kronor) Länstrafikmedel, där även vägpengarna finns.

Vid en kommunkonferens i slutet på veckan får Värmlandskommunerna bland annat ta ställning till om det är rimligt att hålla igång tågen på banan.

Enligt samtal med riksdagsman Jarl Lander, så är hans uppfattning att politikerna måste tänka på helheten och investerade pengar i Fryksdalsbanan.

Den uppringande Torsbybon har sin uppfattning klar alltså, mot politernas löften att järnvägen skall vara kvar och mot väljarna vilja lägga ned Fryksdalsbanan!

Kanske är han politiker med egen uppfattning, alltså inte lyssnar på väljarnas uppfattning!

Jag antar att denne Torsbybo ALDRIG åkt på Fryksdalsbanan, där resenärerna hellre står på tåget än åker med insatta parallellbussar.

Satsa på bekväma, luftkonditionerade bussar som kan stanna inne i samhällena säger han, men går inte Fryksdalsbanan inne i samhällena?

De pengar som blir över skulle man kunna satsa på bättre vägunderhåll på 45:an, säger han.

Återigen förstår inte denna person: för järnvägspengarna till banunderhåll går ALDRIG till vägar.

Märk - aldrig till vägar!
När skogsbolaget STORA i år ville ha igång Grycksbobanan vid Falun, tog Banverket omgående 25 miljoner vägpengar frän länstrafikanslaget och denna trafik skall vara igång under hösten.

Värmlandstrafiks VD Kjell Björk vill inte gå ut med sin uppfattning offentligt. Men han klargör att kollektivtrafiken behöver mer kapital under alla förhållanden - med eller utan persontrafik på Fryksdalsbanan.

Fryksdalsbanan kommer ALDRIG att läggas ned av samhälls- och företagsekonomiska skäl, för när STORA vill ha en virkesterminal i Torsby, så blir det en!

Om vi lägger ner tågtrafiken på Fryksdalsbanan och ersätter den med buss, så får vi fem miljoner i lägre årskostnad, säger Kjell Björk.

Här talar Kjell Björk inte sanningen för länstrafikmedel ingår i den totala kostnaden och berör både buss- och näringslivets satsningar.

Det är kommuner och landsting som ska avgöra detta, men STORA-exemplet visar snabba kovändningar genom länsstyrelsen i Dalarna.

Nya tåg kostar och enligt Kjell Björk behöver Värmlandstrafik minst 10 miljoner kronor i extra bidrag för att hålla igång kollektivtrafiken.

Varför skall inte Värmland satsa på tågen när övriga Sverige gör det!

Fryksdalsbanan kostar ägaren Banverket 7,8 miljoner kronor om året i drift och underhåll. Just i år får banan ett extra stöd på 1,5 miljoner från länsstyrelsen. Pengarna går till ett förbättrat signalsystem.

Låt Inlandsbanan AB Östersund ta hand om underhållet, så sänks kostnaden omgående med 10-20% enligt statskontoret. Dessutom skulle fjärrstyrningen kosta mindre än 10 miljoner kronor totalt.

Enligt Kjell Björk behövs det ännu större satsningar på fjärrblockering för att få järnvägssträckan i bra skick. Han efterlyser ett fjärrblockeringssystem som gör det möjligt att införa obevakade tågmöten på banan. Något som i sin tur skulle förbättra tidtabellerna.

Men om Värmlandstrafik glömmer anslutningarna med Fryksdalsbanan som Stockholmstågen, så blir det ändock buss!

Fjärrblockering på Fryksdalsbanan kostar, enligt Kjell Björk, i enklaste utförande mellan 30 och 40 miljoner kronor. Med samma teknik som Banverket har på andra sträckor blir kostnaden enligt Björk cirka 100 miljoner kronor.

Glöm denna information som Kjell Björk fått från Banverket för Inlandsbanekonceptet blir ledande i framtiden p.g.a. kostnaden. Varför skall man lägga 30-40 miljoner alternativt 100 miljoner när den totala kostnaden inte behöver ligga på mer än max 10 miljoner kronor.

Dyrt tåg
Lägg ned tågtrafiken på den olönsamma Fryksdalsbanan och ersätt den med bekväma luftkonditionerade bussar, säger en Torsbybo som ringer till NWT:s jourhavande reporter. Men Gryksbobanans exemplet talar sitt klara språk och när STORA ville köra 25-30 ton axellast så blev det så även på Fryksdalsbanan.

Jag är övertygad att sanningen kommer fram att skribenten antingen inte förstår något eller så är det en representant från Vägföreningen eller något stort bilföretag som tjänar på nedläggning av Sveriges Vackraste Järnväg FRYKSDALSBANAN.

Banmästarn, 070 356 81 45
BANMÄSTARN <banmastarn@telia.com>

Söndagen den 25 juni 2000, kl 10:33:54 (MET DST)

INLANDSBANETINGET 24 OCH 25 MAJ 2000 I VANSBRO
Det är fantastiskt att projektet om Inlandsbanan fortsätter och genom beslutet att göra en studie hur Inlandsbaneaktiebolaget Syd kan bildas.

Stämmans beslut var enhällig att studera hur person- och godstrafik kan bli verklighet inom närmaste framtiden.

Jag tror på Inlandsbanan med dess tvärbanor och tack vare Rottneroskoncernen och WEDA-SKOG kan detta bli verklighet.
Banmästarn
BANMÄSTARN <banmastarn@telia.com>
Adress: Järnvägsstation, Postadress: 794 30 ORSA
Telefon: 070 356 8145

Lördagen den 27 maj 2000, kl 22:41:08 (MET DST)

Orsa-Furudal-Edsbyn-Bollnäs har blivit länsjärnväg
Banverkets (BV:s) styrelse beslutade den 16 december 1998 att upphäva tidigare beslut från 1990 om nedläggning av den 48 kilometer långa bandelen Edsbyn-Furudal, samt att från och med 1 januari 1999 införliva bandelen i statens spåranläggningar som länsjärnväg. Vidare ska banans framtida status utredas närmare och därför borde kommunerna efter banan ta lärdom av Fryksdalsbanan Kil-Torsby.

SEKO-FACKET HAR LOVAT ATT HJÄLPA TILL
Jag tillhör SEKO-Facket i Edsbyn och kommer nu ta hjälp av Vägverkets gd Jan Brandborn för att påverka att tunga trafiken flyttas från vägarna där en fungerande järnväg finns. Ombudsman Stig Edvinsson Edsbyn har personligen lovat att hjälpa till och om detta skapar arbetstillfällen, så gagnar det även kommunernas inkomster.

DETTA VAR ETT UNIKT BESLUT
Jag har talat med flera tjänstemän på BV, men ingen av dessa känner till att BV tidigare skulle ha upphävt något nedläggningsbeslut och återtagit underhållet på en tidigare nedlagd bana. Därför förslår jag nu att kommunerna efter banan tittar på hur BV i Värmland sköter länstrafikmedel I Värmland har både Vägverket och BV förskotterade medel och när multijätten STORAENSO krävde detta för linjen Karlstad-Skoghall förskotterade BV medel till en järnvägs som var i mycket bra skick enligt deras uttalande i media.

DRESSINÅKNING VAR EN ÖVERLEVNADSPROCESS
precis som Inlandsbanan Mora-Vansbro-Persberg
Sommaren 1985 uppläts banan för dressinuthyrning och i november 1985 begärde dåvarande SJ hos regeringen att få lägga ner bandelen och riva upp spåret men så blev inte fallet. Då berörda kommuner (Ovanåker och Rättvik) visat intresse för bandelen ur turistsynpunkt (främst dressintrafik) skulle de få möjlighet att förvärva bandelen innan rivning fick ske.

GODSTRAFIK
Våren 1994 startade ju Woxna Express AB (WEAB) godstrafik Bollnäs–Edsbyn, och tidigt visade de även intresse för spåret väster om Edsbyn. Flera besiktningar av banan gjordes, och efter detta inriktades intresset på i första hand Voxna, då detta krävde minsta insatserna.

Våren 1995 gjordes därför en upprustning av bandelen Edsbyn–Voxna. Kommunerna tecknade ett nytt treårsavtal med Banverket hösten 1995, men med den skillnaden att spåret nu klassades som industrispår istället. WEAB hade haft positiva förhandlingar med kunder, varför de anlade en lastplats i Voxna och lade in växlarna i sidospåret igen. Den 2 november 1995 började tågen åter att rulla från Voxna och tyvärr gick företaget i konkurs men nu bedriver Orsa-Tåg trafiken på hela banan i större skala.

Kommunerna har ju varit spårinnehavare, men de har överlåtit ansvaret och det mesta av kostnaderna på trafikutövaren, dvs WEAB. Ca 6 600 slipers (både nya och begagnade) har lagts in, och drygt hälften av dessa för hand! Vidare har ca 4 000 m3 grus körts ut och ballastplogning, spårriktning, dikning och annat underhåll har genomförts.

1998 arbetsbefriades undertecknad från sin banmästaretjänst i Värmland av BV för att arbeta med Inlandsbanan och att analysera en helt ny träslipers som provexemplar gjordes 1999 i Orsa genom bl.a. högskolan i Borlänge.

Ett antal provexemplar lades i spår mellan Borlänge – Vansbro 1999 eftersom BV:s tester i Tomteboda visar att prototyperna är bättre än betongslipers och nu är frågan om denna satsning kan vara stöttepelaren för glesbygdsjärnvägar samt säkrare godtrafik när produkten ersätter betongen.

TIDEN
Men med tanke på att spåret under ca 25 års tid nästan inte underhållits alls, är det ändå små insatser som behövts för att klara den återupptagna trafiken. Det är därför fortfarande låg standard på spåret, varför det behöver göras en större upprustning snart om trafiken ska kunna fortsätta på längre sikt.

IDAG
Orsa-banan trafikeras av både SJ-Gods och Orsa-Tåg, som huvudsakligen kör åt Rottneroskoncernen till dess fabrik i Vallvik med massaved.

Trafiken som utövas på Inlandsbanan och järnvägen till Älvdalen är huvudsakligen timmertransporter till sågverken med massaved som retur.

Tack vare vd Bo Persson Bollnäs skicklighet samt låga overheadkostnader och att han är mycket ihärdigt och arbetar själv som lokförare från tidiga morron till sena kvällen därför finns möjligheterna men BV bromsar.

Underlaget är att trafiktätheten kan på mycket kort tid ökas från ca 1000 kubikmeter massaved/veckan till dagligen och när Inlandsbanans del Mora –Vansbro Daglösen är öppnad, så kan genomgåendtrafik åt båda hållen göras tack vare Rottneroskoncernen.

BV ansåg dock att dåtidens årliga ca 2 200 vagnslaster på östra bandelen var för lite för att motivera en upprustning, varför de bara anslår ca två miljoner kronor till underhåll.

Men nu har BV fått bita i det sura äpplet och tvingas till större underhåll annars kommer en tågurspårning i liten skala eller ”katastrof” och tyvärr har jag blivit sannspådd många många gånger – tyvärr nu även Borlänge p.g.a. kanske bristande underhåll.

Under min tid med arbetsbefrielse i BV 1998 lovade berörda parter att vi skulle få destruera slipers i Kälarne vid bytet mellan Kil – Ställdalen och Östersund – Storlien och ta vara på brukbara, men när höga vederbörande BV-chefer förstod att projektet kunde bli konkurrens med andra projekt lades det ned.

Det goda med projektet blev att ca 50.000 mycket bra begagnade sliprar kördes med lastbil från Östersund till någon upplagsplats i närheten av Bollnäs, men där fick dessa slipersen ”fötter” och flyttades av BV till en soptipp (inlåsta) men förhoppningsvis med förskottering och AMS-arbetskraft skall dessa läggas in under sommaren år 2000.

Men i och med att BV nu tog över bandelen öppnas ju också möjligheten för andra operatörer att trafikera den, varför potentialen för ökad trafik är god.

Senaste i förra veckan har BV återigen visat sitt kallsinne på dålig planering och penningförstörelse genom att inte kalla ut snöberedskapen eller kila uppfrysningar, vilket innebar att förra tisdagens resa till Vallvik var snödjupet precis att loken kunde köra och rapporten om urspårningsrisk penetrera just nu i Borlänge.

Men när nästa tågresa på onsdagen hade ytterligare snö fallit och då fastande loket med vagnar p.g.a. snö inne i Mora och Banverket togs på sängen och väckte sovande Banverkare.

Förhoppningsvis skall nu slipersprojektet Orsa, destruktionsavtalet år 2000 generera trafik tillsammans med virke från besparningsskogarna och de fria skogsägarna till det lilla bruket Rottneros som förresten kommer få goda vinster tack vare att massapriset har höjt den sista tiden med ca 50 dollar per ton.

Banmästare E.S Alvarsson Orsa,
som utbildar sig till lokförare på bland annat ORSA-LINJEN, tel 070 356 8145

ES Alvarsson <fryksdalsbanan>
Adress: Järnvägsstationen, Postadress: 794 30 Orsa Telefon: 070-356 81 45

Lördagen den 22 april 2000, kl 19:15:31 (MET DST)

64 st lamellslipers,
säger Banverket är inlagda på linjen Borlänge - Vansbro som deras egen test visar fantastiska resultat. När kommer storsatsningen?
Läs nu vad som händer med betongslipersen som är lagda i spår från 1993 alltså trasiga til kanske en kostnad av 1-3 miljarder.
Jag tycker det är skandal att ingen gör något när det ändock är trä som gäller.
Banmastarn
BANMÄSTARN <banmastarn@telia.com>

Lördagen den 1 april 2000, kl 19:19:16 (MET DST)

Jag söker fasadritningar samt gärna foton från KVBJs stationer Ryd och Slattesmåla för framtida modellbygge.
Mvh Johan W.<johan.wallander@telia.com>

Söndagen den 19 mars 2000, kl 22:55:51 (MET)

Har en del så kallade "svenska" gods och personvagnar från Liliput i gott skick till salu. Skicka "dubbelt svarsporto" så skickar jag en lista över vad jag har. Min lista beskriver detaljerat skicket på modellerna så du blir inte besviken. Obs! Skicka ej e-mail och ring inte förrän du fått listan då det periodvis kan vara svårt att få tag på mig pga arbete.
Lars Olzon olzon.lars@usa.net, Nackstavägen 36 B, 5:e vån., 853 52 Sundsvall. Telefon: 060-12 79 32

Torsdagen den 6 januari 2000, kl 19:26:30 (MET)

Hallå där ute i cyber-rymden.
Det var ett lyft när järnvägar körde igång igen. Men vart tog Ni vägen efter nr 1 -99?
Med vänlig hälsning!
Erik Runfelt eajc@hem2.passagen.se

Onsdagen den 8 december 1999, kl 19:48:00 (MET)

"järnväg@r!" svarar:
Hej Erik!
Tack för ditt beröm.
Det finns ingen riktigt bra förklaring på vart vi tog vägen. En rad faktorer på olika plan gjorde kanske att musten gick ur. Möjligen blev ambitionerna i samband med MJ-reportaget från Nürnberg så höga att ingen av oss riktigt orkade med "järnväg@r!" efter det.
En hel del händelser i mina och medarbetarnas privata liv (våra respektive jobb etc) gjorde kanske också att tiden inte räckte till.
Under hösten har jag, personligen, bytt arbetsplats efter närmare tio år och det har inneburit en mycket tung koncentration på allt annat än webben. Tyvärr kanske, men nödvändigt.
I samband med jul- och nyårshelgerna, vilka inte blev lika vilosamma som vanligt, gavs både tid och lust att jobba med "järnväg@r!" igen och nu byggs stadigt ett nytt "nummer" upp. Samtidigt pågår arbete med att bygga om webben så att det blir lättare att uppdatera den med nya inlägg och framförallt nyheter. Det jobbet blir förhoppningsvis klart under den närmaste månaden och sedan får vi se hur entusiasmen blir bland medarbetare och läsare.
Vi uppmanar alla som är intresserade av att medarbeta att ta kontakt med redaktionen.
Hälsningar
"Tågny"

Lördagen den 15 januari 2000, kl 10:45:00 (MET)

Intresserad av svenska ellok?!
Surfa in: http://w1.541.telia.com/~u54104950/index.html
Peter Lplf66@telia.com

Torsdagen den 18 februari 1999, kl 11:40:33 (MET)

Jag drar mig för att läsa Järnvägar i denna form. Det tog t ex tog mig 5 minuter att få hem artikeln om Nürnbergmässan och då i princip bara bilden tog hela tiden. Och då med en kvalitet som ligger långt under den tryckta tidningen. Tyvärr gillar jag inte alls en tidning på detta sätt. Jag vill ha den i handen. En sådan blir nog också billigare om det skall ta sådan tid att tanka hem sidorna. Jag väntar på den tryckta versionen. Hälsningar Thomas.
Thomas Tell thomas.tell@swipnet.se
Adress: Clerks väg 5, Postadress: 186 42 VALLENTUNA Telefon: 08-511 724 01

Tisdagen den 16 februari 1999, kl 23:21:50 (MET)

Hej!
Några smärre korrigeringar av signalartikeln i "järnvägar!" nr 1.98.
Tablå-signal för "kör 70" finns inte längre. "Kör 40" visas i signalen och ATC visar vilken hastighet som gäller, dvs visar ATC en högre hastighet än "402 så gäller ATC beskedet.
Försignalavstånd för X2: Här kan texten missförstås som att man ställt ut nya försignaler för X2. Det har man inte gjort! Man har däremot lagt ut baliser som ger försignalbesked i ATCn på de avstånd som står i texten, dvs ATC kan ge besked om t ex "vänta stopp" innan försignalen dyker upp. Försignalerna behövs egentligen inte för normala tåg, nu när ATC finns. De är bra att ha vid trasig ATC (då gäller sth 80 - så försignalavståndet räcker gott) och för Banverksfordon utan ATC.
/M v h! Leif Broberg.

Tisdagen den 26 maj 1998, kl 22:35:04 (MET)

"järnväg@r!" svarar:
Hej Leif och tack för ditt brev.
Det är mycket möjligt att du har rätt angående "7:an", men den finns med i gällande säo, därför tog jag med den. Skulle den finnas kvar någonstans så kan alla tågentusiaster nu veta vad den är till för. För övrigt har du helt rätt i att ATC visar "70" och höjer på så sätt "kör 40" till "kör 70".
Vad gäller försignalavståndet 1600 m, har du helt rätt, det har vi båda. Tanken var att det skulle komma under "ATC", som finns att läsa i del 2 av min artikel, som publiceras inom kort i nummer 2 av "järnvägar!" 1998.
Hälsningar
H.J.P

Onsdagen den 29 juli 1998, kl 20:05:00 (MET)

Om det inte är möjligt att komma ut med järnvägar i tidningsformat så hoppas jag att det åtminstonde kommer att vara möjligt att köpa en årsbok med alla internett sidor och några utvikningsbilder med järnvägsritningar. Hur går det med print on demand tekniken, kanske är det något för äldre ex av Järnvägar.
Helmut Maripuu <helmut.hmmedia@swipnet.se>
Adress: Gråsparvsvägen 20, Postadress: 724 70 VÄSTERÅS Telefon: 021-35 95 85

Onsdagen den 22 juli 1998, kl 20:26:44 (MET DST)

Jag är intresserad av Mini-trix My diesellok och även Piko´s varianter på samma lok i N-skala. Är intresserad även av defekta modeller.
Jag tillhör förövrigt också dom som saknar järnvägar som tidning.
Ha en fin sommar
Thomas Sunesson
Thomas Sunesson <tsunesson@hotmail.com>
Adress: Ringen 4, Postadress: 507 33 BRÄMHULT Telefon: 033-23 01 56

Onsdagen den 17 juni 1998, kl 08:06:42 (MET DST)

Man ska ju inte önska lycka till i premiärsammanhang men en spark i ändan ska väl redaktionen ändå få. Får ni till en elektronisk varaint av den tryckta tidningen som är lika välmatad och proffsigt utförd så är vi järnvägsentusiaster att gratulera. Ambitionen att hålla en hög mj-profil är lovvärd i synnerhet om fokus ligger på svenska förhållanden.
Ane Håkansson <ane@tsl.uu.se>
Adress: Rasbo, Västerberga, Postadress: 755 96 Uppsala Telefon: 018-36 58 02

Tisdagen den 2 juni 1998, kl 10:42:20 (MET DST)

Synd att tidningen "järnvägar!" inte finns längre. Det var verkligen en värdig konkurrent till de tyska tidningarna MIBA m fl. Hoppas det åter blir intressant med MJ så en ny uppstart kan bli av!!

Vill samtidigt passa på att fråga om det finns några som bygger MJ i N-skalan?? Vore trevligt med mailvänner!!!!, att utbyta erfarenheter m m tillsammans med.

Har själv problem med växelmotorer, nån som vet råd????
Anders Carlsson <trainfan@hotmail.com>
Adress: Westmansgatan 94, Postadress: 583 46 LINKÖPING

Lördagen den 4 april 1998, kl 09:04:18 (MET DST)

Velkommen "järnvägar!" Endelig et sted for en fersk MJ-rallar i grensebyen Narvik å få informasjon om svenske jernbaner og -modelljernbaner. Dette ser bra ut!.

Mitt mj-tema er Ofotbanen/Malmbanen 1960-1975. På norsk side har jeg bra informasjon med blant annet en blodfersk rapport om alle Ofotbanens lokomotiver fra 1887! og til i dag, inkludert LKABs skiftelok og SJs mange lok.

Forfatteren har e-mail: leif.simonsen@hin.no.

Men hvor finner jeg informasjon om togstammene til SJs passasjertog Stockholm-Narvik og til "Karven", passasjertoget mellom Kiruna og Narvik, fra denne tiden. Har redaksjonen eller noen av leserne informasjon eller et sted å lete?

Hilsen Terje Storjord i Narvik.
Terje Storjord <terjest@fremover.no>
Adress: Tore Hunds gt 36, Postadress: N-8500 Narvik Telefon: +47 7694 67 14
Tisdagen den 24 mars 1998, kl 21:26:26 (MET)

"järnväg@r!" svarar:
Som svar till några av bidragsgivarna här i Postkupén vill jag svara att vi för närvarande inte har några planer på att återuppta utgivningen av den tryckta "järnvägar!" Dels är tryck- och distributionskostnaderna alldeles för höga och dels tror jag att den nya tidens "järnväg@r!" kan ge alla tågfantaster i Sverige (och även i övriga Norden) lystmäte både när det gäller fullskala och modell. Just MJ-sidan kommer att bli rikhaltigt behandlad här framöver.
Det är kanske också dags att starta en landsomfattande MJ-organisation nu...
Men det är mycket tack vare ert (läsarnas) stöd vi kan fortsätta att skapa Europas ledande elektroniska järnvägstidskrift.
"Tågny"
Torgny Palm <torgny@torgny-palm.se>
Box 67, 124 21 Bandhagen. Tel: 08-749 05 20

Söndagen den 22 mars 1998, kl 17:25:32 (MET)

Välkommen tillbaka, om än i elektronisk form, "järnvägar!" Fast ännu trevligare vore det naturligtvis om Ni åter kunde komma ut i tryckt form. I och med nystarten av "järnvägar!" bör debatten om en svensk modelljärnvägsförening kunna ta ännu mer fart. Personligen tycker jag inte att en tidning är det viktigaste. Om vi som tycker det här med modelljärnvägar är roligt tar hjälp av "järnvägar!" med artiklar i ämnet och samtidigt för en levande debatt kan vi kanske komma någonvart. Vad säger redaktionen på "järnvägar!" om en modelljärnvägsförening i Sverige?
Till sist måste jag propagera för sajten 4sale med följande adress: www.4sale.se/train/index.htm som än så länge inte är så välbesökt. Besök den det är den värd.

Med vänlig hälsning
Erik Runfelt
Erik Runfelt <eajc@hem2.passagen.se>
Adress: Ängsklockevägen 32, 181 57 Lidingö. Tel: 08-765 88 84.

Tisdagen den 17 mars 1998, kl 14:42:12 (MET)

Jag är glad att "järnvägar!" är tillbaka men varför inte som en riktig tidning? Det diskuteras att bilda en svensk modelljärnvägs-förening med egen tidning. Här har vi en bra tidning!!! Jag har just köpt 30 nummer av äldre "järnvägar!" som jag just nu läser med mycket nöje. Så jag uppmanar alla som vill ha en riktig modelljärnvägs-tidning att anmäla intresse för en prenumeration så får vi se om det räcker. Om redaktionen vill förstås?!
Jag anmäler naturligtvis intresse själv för minst 3 år!
Michael Björck <michael.bjorck@clinphys.gu.se>
Adress: Toftaåsgatan 50, 421 47 Västra Frölunda. Tel: 031-49 26 16.

Tisdagen den 17 mars 1998, kl 10:44:45 (MET)

Ser fram emot den nya internetversionen av "järnvägar!" När kommer den?
Gunnar E

Fredagen den 2 januari 1998, kl 14:54:48 (MET)

Hur många intresserade av järnvägar surfar runt på webben???? I det stora landet i Väst är uppslutningen kring det nya mediet stort, även bland tågmuppar. Om man besöker svenska sajter är de ofta ganska taffliga, sällan uppgraderade och dåligt deltagande från besökarna... skulle det inte vara möjligt att försöka få lite fart på de redan exsisterande sajterna, eller krävs det nya aktörer på marknaden? Detta är inte fallet med alla sajter... SJK har en bra sida, träkig layout, men hyffsat innehåll, en annan sida värd att besöka är järnvägsnytt, ofta uppdaterad och ett bra innehåll, väl godkänd layout. Tyvärr behandlar ingen av dessa sajter modelltåg? Hade faktiskt hoppats mer på den elektroniska JÄRNVÄGAR, men sånt är livet...
Jocke <modellrallaren@iname.com>

Torsdagen den 18 december 1997, kl 19:01:20 (MET)

Söker bild av Hylte Mosse lastplats på salig HBJ.
Söker även foto av bankorsningen SJ (VkB) och HBJ hamnspår i Halmstad.
Med vänlig hälsning Jan I
Jan I Arvhult <jan.arvhult@eskilstuna.mail.telia.se>
Adress: Öknavägen 151 A, 632 39 Eskilstuna. Tel: 016-35 14 84 (tfn & fax)

Tisdagen den 16 december 1997, kl 00:24:00 (MET)

MJ i Karlstad
Finns det några modelljärnvägsintresserade i Karlstad med omnejd som tycker det skulle vara roligt att träffas och bygga moduler med Fryksdalsbanan som förebild/inspiration.
Johan Stenson <etxjohs@solsta.ericsson.se>
Adress: Nygatan 10, 3tr, 652 20 Karlstad. Tel: 054-15 22 45

Tisdagen den 9 december 1997, kl 09:16:47 (MET)

Saknar tidningen "järnvägar!"
Tittade i sista numret 6.88 alldeles nyss!
PER
Per Ängesgård <pmgtek@algonet.se>
Adress: Sem 1074, 830 43 Ås. Tel: 063-302 42

Fredagen den 21 november 1997, kl 19:32:10 (MET)

för dej som vill medverka i "Postkupén".

Åter till förstasidan.

Nyheter från

Nürnbergmässan 2009!

Kommer kanske vad det lider.

Även om det ser dåligt ut just nu

med "riktiga" nyheter för svenska

modellrallare.

A N N O N S

Om oss | Så hittar du på sajten | Kontakta mej | Copyright © Torgny Palm,1998-2009. All rights reserved. Skicka frågor och synpunkter på informationen till: Infomaster. Andra frågor skickas till: Webmaster.