Om tåg hade behövt vinterdäck

2014-03-27

Som lokförare kan man i arbetet slappna av gällande reglerna kring vinterdäck. Dock kan hala spår vara ett stort problem. På vintern blir det ofta förseningar i trafiken på grund av hala spår och på hösten ligger det ibland för mycket löv på rälsen. I Sverige har vi en väldigt bra infrastruktur och säkerhetsrutiner uppbyggd kring tågtrafiken. Många andra länder har det inte lika bra, så det skall vi vara glada för. 

Eftersom lokförare inte kan köra tåget direkt hem till dörren kan det också vara bra att veta skillnaden mellan de olika reglerna gällande vinterdäck. Vi har därför skrivit in liten text som vi låter er ta del av. God läsning.

Vinterdäck är något som de flesta svenska bilister måste byta till varje år, och det finns då två olika alternativ att välja mellan: mönstrade (friktionsdäck) eller dubbade. Debatten om vad som bör användas brukar återkomma varje år, och båda sidor har diverse olika argument för varför den ena eller andra typen av vinterdäck bör användas. I Sverige finns diverse lagar och regler om när vinterdäck får eller måste användas. Dessa regler kan för en lekman framstå som lite underliga: 1 december till 31 mars ska vinterdäck användas ”om vinterväglag råder”. 1 oktober till 15 april får dubbdäck (observera, dubbdäck) användas. Övrig tid under året får dubbdäck användas ”om det är eller befaras bli vinterväglag”. Vad gäller friktionsdäck, så är det tillåtet att använda dem året om, även om det inte är att rekommendera. Mer information om vinterdäck finns på Transportstyrelsen.

Det största problemet med dubbdäck jämfört med friktionsdäck är att de sliter på vägarna, och river upp hälsofarligt damm. I vissa städer är det därför förbjudet att framföra fordon med dubbdäck på en del gator. För några år sedan var frågan mycket på tapeten, och det såg ut som om flera städer i Sverige var på väg att införa dubbdäcksförbud, antingen helt eller på vissa gator. Så blev det nu inte riktigt, och det verkar som vinden har vänt lite, med motstånd mot fler dubbdäcksförbud. 2013 rekommenderade länsstyrelsen att Stockholm borde införa ytterligare två dubbdäcksfria gator, något som kommunen sade nej till. Trafikborgarråd Ulla Hamilton förespråkade i stället avgift på dubbdäck, något som Stockholms kommun inte kan besluta om på egen hand, utan det krävs i stället ett riksdagsbeslut. 

Den största skillnaden mellan friktionsdäck och dubbdäck gäller på underlag av ren slät is. Där är dubbdäck betydligt säkrare än friktionsdäck. På andra underlag anses däremot friktionsdäck vara jämförbara med dubbdäck. Enligt en studie från trafikverket kan dock antisladdsystem (ESP) göra så att skillnaderna mellan de båda blir negligerbara, men man påpekar dock att man inte har tillräckligt med kunskap för att uttala sig säkert om detta.

Lantz Järn & Metall Aktiebolag använder tunga fordon i sitt arbete och då råder dispens gällande vinterdäck om man istället använder likvärdig utrustning så som snökedjor eller slirskydd.  

Slutsatsen vad gäller om man ska välja mönstrade eller dubbade vinterdäck blir då att det beror på var man bor och vilken sorts vinterväglag som kan förväntas. Bor man i en stad där det råder dubbdäcksförbud på en gata man behöver trafikera har man inte så mycket val. Om man å andra sidan kommer att köra mycket på isigt halt väglag, så ökar dubbdäck körsäkerheten markant.

Läs mer på:

http://www.trafikverket.se/PageFiles/35739/Presentation%20d%c3%a4ckstudie%20Trafikverket.pdf

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5595488